Vem är jag

_DSC0075j

När TV4 intervjuade mig för något år sedan, sa jag till honom: ”Glöm inte och skriv att jag är miljöingenjör”. Han svarade förskräckt: ”Å nej det vågar jag inte”. Jag är inte titelsjuk, men har märkt att min utbildning sticker i ögonen på alla riskförnekare och industrilobbyister. Detta kan bara tolkas på ett sätt, att min utbildning väger tungt i sammanhanget. Därför är jag numera inte sen att ”vifta” med min utbildning i tid och otid. Nån nytta skall jag ha av min utbildning i alla fall!

Jag är högutbildad och akademiker som blev bildskärmsskadad och elöverkänslig för 23 år sedan och som fick hela mitt liv förstört. Efter 23 år i den här branschen är jag urless på vårt sjuka samhälle som genomsyras av en människosyn som börjar likna ett nazistsamhälle. På denna blogg måste jag få ventilera min vrede annars brister jag. Allt är för mycket. Runda bordet i USA har snart krossat Sverige. Jag påstår det, om det är sant vet jag inte. På den  här bloggen Mobilindustrins Mikrovågsstrålning – En Miljöfarlig Verksamhet finns det fakta information om allt det jag vet och har koll på.

Jag har gått miljölinjen, på Institutionen för Naturvetenskap med teknik, Kalmar högskola. På länsstyrelsen hade jag titeln 1:e byråingenjör och arbetade på Miljöenheten i Miljöövervakningsgruppen. Utbildningen jag gick var grunden till dagens utbildning till miljöriskanalytiker, som idag liksom då var en förberedelse för, citat: kvalificerade arbetsuppgifter inom miljöriskanalys. Centrala myndigheter, länsstyrelser och kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar har behov av kompetens inom området, liksom många konsultföretag inom miljösektorn och större industriföretag.

Vi fick jobb just inom länsstyrelser, kommunala miljöförvaltningar, centrala myndigheter och som miljökonsulter. En del personer försvann till forskarutbildningar.. I dagens kandidatutbildning som miljöanalytiker saknas grundkurserna biologi, kemi, geologi vilket är en förutsättning för gå forskarutbildningen inom dessa områdena.

Min utbildning. Idag motsvarar 1p =1,5 Högskolepoäng (20 p = 30 Hp):
Kemi 30 Hp
Biologi 30 Hp
Geologi  30Hp
Ekologi  15 Hp
Miljökemi med miljöeffekter 15 Hp
Hydrogeologi  7,5 HP
Naturresursplanering 30 Hp
Praktik 15 Hp
Examensarbete 7,5 Hp

S:a 180 Hp

Kursen Naturresursplanering 30 Hp

 

___________________________

Jag blev bildskärmsskadad i slutet på 1992 och har diagnosen ICD10-W90  exponering för annan icke joniserande strålning

Med tanke på hur tufft det är att vara elöverkänslig och hur man förändrats av den enorma press man som aktiv, i strålningsfrågan, varit utsatt för  under 23 år, är det skönt att kunna blicka tillbaka till något som varit positivt. Här är mitt betyg från Oskarshamns kommun, då jag gjorde deras kalkningsplan. En gång var jag glad:

IMG Arbetsintyg Oskarahamns k

I början på 1990-talet strålskadades jag svårt av min databildskärm på min arbetsplats. Jag arbetade då på miljöenheten, länsstyrelsen i Kalmar län och ingick i miljöövervakningsgruppen. Det tog ett halvår efter att jag fått den nya färgbildskärmen att utveckla en handikappande elöverkänslighet. Skadan var så svår att jag aldrig blev frisk igen, utan tvingades gå i förtidspension 2003 efter lång tids sjukskrivning och försök till rehabilitering. Strålningen från bildskärmen var så stark att mina amalgamplomber sprack sönder. Den nyaste plomben, fyra år gammal, sprack först. Försäkringskassans beslut om förtidspension 2003 grundar sig på fibromyalgi M79 och känslighet för exponering för elektromagnetiska fält W90

Innan jag skadades av min bildskärm på länsstyrelsen var jag en kärnfrisk person, som aldrig var sjukskriven. Jag älskade mitt arbete det passade mig perfekt eftersom det var rörligt och variationsrikt. Tillsammans med naturvårdsverket och övriga länsstyrelser i landet, samt företag utvecklade vi de bästa kalkningsmetoderna och strategierna för olika typer av limniska vatten.

Kalkning av sjöar

Vi experimenterade en del, vilket vi var tvungna till.  Naturkalken höjde pH-värdet i sjöar och vattendragen och återställde floran och faunan dock inte kalkskyende växter och djur. Ett försurningsskadat vatten går aldrig att återställa helt. Kalkningen var enbart en livsuppehållande åtgärd för att bevara så mycket liv som möjligt i de försurade sjöarna och vattendragen. Vi arbetade även med biologisk återställning där faunan skadats och reducerats kraftigt av försurningen.

Jag hade ett stort kontaktnät med övriga länsstyrelser i landet, med forskare, kommuner, fiskevårdsföreningar etc etc. Under en period hade jag även ansvaret för de kemiska och fysikaliska vattenanalyserna. Jag var Kalmar läns försurningsexpert. Det var mitt jobb när jag blev bildskärmsskadad.

Fjällvandring var det absolut största fritidsintresset och det höll igång min fysiska kondition året om. Fotografering blev också så småningom ett stort intresse. Mitt jobb var mitt intresse eftersom det hade med miljö och natur att göra.

Rapadalen Sarek

Bildskärmsskadan som utvecklades till allmän överkänslighet mot el har lett till att jag inte kunnat ta mig till fjällen på snart 10 år. Jag kan inte ta mig dit med allmänna kommunikationsmedel då både tåg och bussar är fulla med mobiltelefoner som strålar och trådlösa nätverk, nu också i flygplan.

Mina första år som elöverkänslig tålde jag nästan ingen el alls och jag och min dotter fick leva med stearinljus. Så småningom återhämtade jag mig långsamt efter att jag sanerade bort allt amalgam i munnen. 1995 upphörde läkningen och jag blev sämre igen. Nya hälsoproblem och symtom dök upp. Min möjlighet att bli frisk som jag trodde jag skulle bli, upphörde. Andra bildskärmsskadade sa samma sak. En ny våg av elöverkänslighet och annan ohälsa uppkom 1995.  Vilket sändarsystem körde man igång då? GSM 1800 byggs ut?

Det enda som hjälpte mig att bli starkare och som gjorde att jag kunde vistas i mer vanliga elmiljöer utan att bli alltför långvarigt sjuk, var injektion av B12-sprutor, Mecobalamin.

Tröttheten

Första halvåret jag tog dessa injektioner (4 sprutor i veckan)  blev jag oerhört trött och sov djupt om nätterna. Det var en läkande sömn som gjorde att jag så sakteligen började återhämta mig. Långsamt blev jag alltmer tålig mot el. Det märkliga var, var att jag blev lika eländigt sjuk men återhämtade mig på några dagar till skillnad när det kunde ta ett halvår ibland. Bara en månads återhämtning var väldigt lång läkningstid vilket gjorde att livet blev svårbemästrat och begränsat. Om jag utsatte mig för höga doser el, blev jag ännu sämre. Man känner sig aldrig symtomfri, men det är graden av hur sjuk man blir som avgör hur mycket el och strålning man vågade utsätta sig för. Man testade sig fram och ibland fick man betala dyrt för att man inte lämnade en plats i tid som var dålig ur elsynpunkt, för mig. B12-sprutorna gav mig större rörlighet, det var stor skillnad att vara rejält sjuk några dagar än ett helt halvår.

PROVOKATIONSTEST OCH MEDICINSK UTREDNING

Jag ställde upp på provokationstest i det välkända kopparrummet på Bollnäs sjukhus. Nästan alla elöverkänsliga som besökte kopparrummet blev sjuka av det. De flesta avbröt vistelsen där. Jag stod ut en vecka och offrade mig för saken, levde ju på hoppet om att hitta orsaken till min ohälsa. Mitt bidrag till kunskapen bestod i att jag avslöjade att kontakten in till kopparrummet, som styrde testapparaturen,  var trasig.  Vilket betydde att jag var utsatt för styrutrustningens strålning som läckte in i det stråltäta rummet via den trasiga kontakten, fast jag inte alls var utsatt för något provokationstest. Men jag var helt säker på att jag var utsatt för en provokation eftersom jag kände fälten. Jag kände ju helt rätt, jag kände elektriska fält under testet, men det var fel fält, hur jag nu skulle ha kunnat urskilja det? Jag är ingen frekvensanalysator.

Frekvensanalysator

Eftersom jag var uppkopplade med elektroder på kroppen och med ett större antal på huvudet så hade de full koll på hur jag reagerade under testet. Jag visste inte när de satte på eller stängde av styrutrustningen. Jag hoppade dock till och fick hjärtrusning när de satte på styrutrustningen och när de stängde av den fick jag plötsligt kraftiga distinkta smärtor på vänster sida av huvudet.  När man stänger av eller slår på en apparat slår det upp en ”spik” och den reagerade jag fysiskt på, vilket de självklart registrerade i sin dator. Men trots att jag så tydligt reagerade på ”spiken”  och att de konstaterade att kontakten in till rummet var trasig, lämnade de mig i sticket när försäkringskassan drog in min sjukförsäkring.

Man kan inte tvinga personer till experimentella studier, det är i lag förbjudet. Jag offrade min hälsa, på Bollnäs försöksverksamhet och förvärrade min elöverkänslighet och förlorade mina försörjningsmöjligheter som tack för hjälpen.  Det intressanta är att Bollnäs ville ha upp mig igen för fortsatta tester. De såg ju att jag reagerade på fälten och var en perfekt försökskanin. Jag tackade nej av hälsoskäl, då drog försäkringskassan in min sjukersättning.

Vistasvagge fallen kåta

När jag är riktigt nerkörd och dålig måste jag sätta igång en juridisk process mot försäkringskassan för min överlevnad. Överklagan till Tingsrätten Min företagsläkare ”sade upp” mig som patient och personalchefen på länsstyrelsen hotade med att antingen jobbar du eller så blir du entledigad. De i Bollnäs hade kunnat rädda mig, men de höll tyst. De ljög för att rädda sin verksamhet. De kunde ju inte erkänna att jag hade känt av fälten från styrdatorn på grund av den trasiga kontakten. Att jag reagerat kraftigt när de stängde av datorn bevisade att jag var elöverkänslig. Dessutom var elektroderna kopplade till styrdatorn, hur påverkades jag av dem? Det finns mycket mer att berätta, men det får vara. Kanske jag berättar det i min bok?

Jag förvärrade alltså min elöverkänslighet dramatiskt efter detta test och fick problem med likström och bilbatterier, då jag hade haft detta i rummet jag vistades i. Jag fick nya bestående skador av vistelsen där. Inte ens ett år efter hade jag återhämtat mig till det hälsotillstånd jag var före testet. Provokationsstudier skadar elöverkänsliga och det är väl därför forskare inte längre har tillgång till äkta elöverkänsliga till dessa, ur vetenskaplig synpunkt, meningslösa provokationstester.

Jag genomgick dock en grundlig medicinsk undersökning och det upptäcktes då extrem B12-brist, vilket min dåvarande företagsläkare fullständigt struntade i. Det verkade inte som om han trodde på provsvaret.

Alla mätvärden som inte var normala tycktes bedömas som inbillningssjuka av den läkaren. Jag hade andra värden som heller inte var normala som underfunktion i sköldkörteln, men jag var så mager på den tiden att läkaren uppenbarligen heller inte trodde på det mätvärdet. Jag lämnades därför åt mitt öde av denna företagsläkare.

Efter det här provokationstestet  i Bollnäs drog alltså försäkringskassan in min sjukersättning, trots att jag hade allvarliga medicinska störningar som hade behövts åtgärdas. Försäkringsläkarna fick på den tiden provision på alla sjuka personer de friskskrev, vilket inte skall förglömmas. Det kan också förklara saken. Varför jag inte själv krävde få rätt till behandling var att jag var för sjuk för att orka slå näven i bordet, vilket hade behövts i den situationen. Men det är faktiskt läkarens sak att se till att en sjuk person fick rätt behandling för att kunna tillfriskna.  Att underlåta behandla patienter och hålla dem kvar i sjukdom är definitivt inte till fördel för samhället. Sjuka människor kostar pengar.

Vallmo

Jag förstår inte läkarvården, för den fungerar likadant idag tycks det. För min del kunde jag inte bli frisk, men jag kunde bli bättre och få ett drägligare liv. Jag är dock säker på, hade jag varit man och inte en ensamstående mor, hade jag blivit mycket bättre behandlad av läkarvården. Det sker en särbehandling grundad på genustillhörighet.

Men mitt mötet med sjukvården var något chockartat. I mina ögon var allt ett enda troende och tyckande och man ville absolut inte veta någonting. För mig var det naturligt att ta reda på orsak till miljöskador i naturen, men så var det absolut inte inom sjukvården.  Inom miljöövervakningsområdet var man positivt inställd till att utreda orsaken till miljöstörningar. Man eftersträvade kunskap och forskade fram nya analysmetoder och provtagningsmetoder.

Men så var det inte inom medicinen upptäckte jag. För min del förlorade jag förtroende för läkarvetenskapen som tydligen inte var utvecklingsbart inte när det gäller miljöskador på folkhälsan i alla fall.  Alla nya miljöskador på folkhälsan tycktes omedelbart placeras i facket inbillningssjuka av läkarvården

Men det är ju bra för industrin och näringslivet att deras miljöfarliga verksamhet och produkter som skadar folkhälsan klassas som inbillningssjuka av läkarvetenskapen som snällt sticker huvudet i sanden.

k (13)förstorad2

Idag med facit i hand begriper jag att man inget ville veta och det man fick veta bortsåg man ifrån. Bildskärmsskadan skulle tystas ner till vilket pris som helst, eftersom det var en arbetsskada. Det framkom tydligt i TV hösten 1995, då professor Sture Lidén från Karolinska institutet sa: Elöverkänslighet skall tigas ihjäl.  Kan det sägas tydligare? Det handlade alltså inte om vetenskap och forskning. Ånej, det handlade om att tiga ihjäl strålskadorna på folkhälsan. Många blev skadade för livet av dessa högstrålande bildskärmar och det hade blivit dyrt att ersätta alla arbetsmiljöskadade. Så, ansvariga myndigheter, elektronikföretag och köpta experter myntade snabbt begreppet att det var teknikrädda människor som blev sjuka.

Det tog två år innan jag fick den medicinska hjälp som jag behövde för att förbättra min hälsa. Den läkare som hjälpte mig var Jan Feldtreich en mycket kunnig och engagerad läkare. Tror aldrig jag fick tackat honom men han räddade mig till ett drägligare liv genom att se till att jag fick B12-sprutor. Långt senare fick jag veta, att det inte hade uppskattas av ledningen att Feldtreich gjorde ordentliga undersökningar och tog prover på sina patienter. Den allmänna meningen inom sjukvården var att man inte skulle göra djupgående medicinska utredningar på patienter som var svårdiagnostiserade. Risken var väl att miljöskadorna hade uppdagats som medicinska skador och då kunde man inte lägga det i slasktratten ”inbillningssjuk patient”.

Idag lever jag elsanerat ( även min dator är elsanerad). Elsaneringen har  jag själv bekostat för att kunna leva så normalt som möjligt. Jag sover i en avskärmande baldakin, som får allt fler lager efterhand som strålningen ökar. Jag har tröttnat på att sova i baldakinen, men jag måste, annars försämrar jag min hälsa avsevärt. Naturligtvis har jag testat många gånger att sova utan baldakin, men det går inte. Det är bara att acceptera, att gilla läget. Strålning innanför och utanför baldakinen.

Min baldakin

Sedan 1992 har jag tvingats flytta 6 gånger på grund av strålningen i omgivningen. Här där jag bor nu var de bra sommaren 2007 då jag flyttade hit. Hörde bara 3G svagt nere i trädgården. Nu mäter jag 3G inomhus. Idag 2013 mäter jag alla möjliga radiosignaler i min hemmiljö KOLLA HÄR  Min hälsa har blivit markant sämre de senaste två åren. Problem med magen som inte tycks tåla gluten, men värst är ständig hjärtarytmi, vilket många elöverkänsliga säger sig ha problem med. Enligt Läkemedelsverket måste allt fler unga äta hjärtmedicin, vilket måste betraktas som en påverkan av den höga miljöfrämmande mobilstrålningen. Den artificiella strålningen från sändarna bara ökar och ökar och ökar, men ingen mäter den.

IMG Dia 6 4800_03_just 2

Vad har då Socialstyrelsen gjort? Ingenting vill jag påstå. Enligt Socialstyrelsen behöver inte verksamhetsutövarna anta några försiktighetsåtgärder, vilket betyder att jag och alla andra elöverkänsliga inte har rätt till vårt eget hem utan påtvingas en ständigt ökad mobilstrålning i vår hemmiljö.

Jämför med att vara pollenallergiker och att omgivningen som företag, grannar har rätt att spruta in pollen i ditt hem så att du blir allt sjukare. Det är exakt samma sak för mig och alla andra elöverkänsliga. Det är ingen skillnad i handling att tvinga en person att bli allt mer sjuk i sitt eget hem av pollen eller mobilstrålning.

Det värsta är att de flesta personer i omgivningen anser sig ha rätt att skada mig i mitt hem. Vem annan skulle acceptera det?  Skulle du som läser detta acceptera att någon gör intrång i ditt hem och utsätter dig för något du inte tål? Någon som anser sig ha rätt att göra dig än mer sjuk,  förvärra handikappet, kanske experimentera för att se om du reagerar? Elöverkänsliga råkar ofta ut för dessa hänsynslösa amatörexperiment. Vi har ingen medicin att ta till som allergiker har exempelvis.

Har vi riktigt otur är strålningen från grannars trådlösa apparater så plågsam att man måste fly hemifrån. Var tar man vägen mitt i vintern om det blir akuta svåra hälsoproblem? Elöverkänsliga lever som flyktingar i sitt eget land. Det är hemskt att ha det så. Man blir ekonomiskt utarmad. Man flyttar och flyttar och det är bra ett tag sedan blir det mycket strålning där också. Nu river man kopparledningarna för telenätet och då har elöverkänsliga ingen telefon heller eftersom vi måste bo på landet. Vi har ett erkänt handikapp, men ytterst få får hjälp. Hade vi fått vara ifred i våra hem som andra handikappade så hade livet varit betydligt enklare. Mobilindustrin jagar oss från hus och hem hänsynslöst, ingen skyddar dem som blir sjuka av strålningen.

Dessa 20 år jag levt som elöverkänslig har varit oerhört lärorika om hur människor är, om hur myndigheter ljuger, vilseleder och desinformerar, om hur samhället är, hur läkarvården är beskaffad, samt hur den industristyrda och jäviga forskningen blev den enda vetenskapliga sanningen hos ansvariga myndigheter.

Bland annat fick jag lära mig detta: Mats Reimer, en läkare som häcklar elöverkänsliga

Fritt fram i massmedia att häckla elöverkänsliga Skrolla gärna ner till artiklarna i mediedrevet. Det är journalister kopplade till de ökända industrilobbyisterna Vetenskap- och Folkbildning (VoF) som står bakom de flesta artiklarna. Mobilindustrin hade även god hjälp av VoF.medlemmen Annika Rullgård i Orsa som upplyste VoF-föreningen om vad som hände i Mora kommun i ärendet om lågstrålande zon runt bostaden hos en elöverkänslig. Genom denna information kunde VoF:s journalister skriva dessa artiklar som skall betraktas som förföljelse av en handikappgrupp.

ELÖVERKÄNSLIGHET ÄR INGET VAL                                                                    

Det är också en traumatisk upplevelse att både vara sjuk, bli utskrattad och förlöjligad, vara utlämnad till ett godtycke. Man har ju inte valt att bli elöverkänslig. Det är inget val. Omgivningen och läkarna är värst har de flesta elöverkänsliga erfarit. 

Man har förändrats som person det är oundvikligt. När ens mänskliga rättigheter inte är självklara då börjar man känna sig hotad och skyddslös. Jag har blivit rätt hård, framför allt efter det mediedrev som massmedia satte igång mot oss elöverkänsliga 2012. Jag har inte ens mött en promille av mängden genuint elaka människor under mitt liv som under 2012. Det var fritt fram i massmedia att uttrycka att man kan döda elöverkänsliga, att skjuta elöverkänsliga som man skjuter vargar som Kalmar P4 uttryckte det. Vuxna personer som jagar sjuka människor som skadats av mobilstrålningen, det är tragiskt. Verkligen tragiskt.

varg_0

Men som gammal seg fjällräv, är jag mentalt uthållig. Jag tältade alltid, även när jag vandrade ensam. Det som är självklart för mig kan ses som ett stort äventyr för andra. Men jag är ändå förvånad över min mentala styrka. Man kan dock aldrig förutse hur man reagerar i pressade situation under en längre tid. Jag funderar ibland på om man kan förgöra sig själv genom sin egen kraft. Tillfälligt kan det nog se ut så. Men man vet att man har rätt, man har ju hela miljöhistorien tryggt förankrad bakom ryggen, som stöd för sin kritik mot mobilindustrin

Det är en uthållig positivism att inte ge upp efter 20 år, men jag har tappat tålamodet nu. Jag står inte ut med all mesighet, all rädsla, all  feghet. Uppmaningar som håll tyst, räta in dig i ledet, var inte ute på nätet, säg inget, gå inte ut i debatterna. Jag har tröttnat på alla dessa rädda människor. Rädsla är ett av de största hotet mot demokratin. De flesta svenskar tycks vara rädda för mobilindustrin, varför då? Varför tillåta att dom bestämmer över era liv, över oss? Varför?

MILJÖPARTIET FÖRSTÖRT AV INDUSTRILOBBYISTER                                

Personer inom miljöpartiet försökte få tyst på mig genom att slänga ut mig från deras Gröna bloggar för att jag skrev om hälsoriskerna med strålningen. Jag vet inte om de ångrade sig? De kunde ju inte veta att jag granskat de personer som häcklar elöverkänsliga, att många är miljöpartister. Jag avslöjade sanningen om hur illa ställt det är med miljöpartiet hur paritet styrs av industrilobbyister. Personer som är mer nyliberaler än miljöpartister och personer i partitoppen som sympatiserar med SD. Men å andra sidan kan inte dessa personer nu operera ostört i partiet och göra hela MP till en lobbyistverksamhet för teknikindustrin. Det finns mycket bra personer inom MP, men de blir motarbetade och förlöjligade av dessa s k partikamrater.

Men situationen är tuff som elöverkänslig och aktiv i miljöfrågan. Från att ha varit en rätt glad, skämtsam person som tog relativt lätt på livets problem går jag nu med släggan i hand. Det är faktiskt sant. Ju mer utsatt man är desto mer påverkas man negativt, vilket är självklart. Men som sagt vi reagerar alla olika på den långvariga pressen att känna sig ständigt hotad till livet, dygnet runt, år ut och år in. Elöverkänsliga lever i en krigszon. Situationen är traumatiserande.

Livet är numera som att gå med full packning (24 kg) till Kebnekajsetoppen. Det är segt, slitsamt och mentalt trist, bara en oändlig grå massa av kantiga stenar och block var jag än vänder blicken. En tröstlös vandring, men når jag toppen är belöningen en vidunderlig utsikt ända in till Norge i en blåskimrande midnattssol.

Utsikt från Kebnekajsetoppen

Kebnekajsetoppen 1985

Att nå ”toppen” för denna miljö- och hälsofråga är belöningen. Sanningen måste komma till allmänhetens kännedom oavsett hur rolig mobilen än är som vuxenleksak. Mobilen har inte någon större samhällsnyttig funktion. Att ladda ner musik och bilder på mobilen kan knappast motivera en påtvingad storskalig tvångsbestrålning av en hel befolkning och skada folkhälsan. Den enda funktionen som kan betecknas samhällsnyttig är att nyttja mobilen för samtal och sms.

Vi vuxna äger inte rättigheten att skada våra barn för att den trådlösa tekniken är kul.  Jag längtar efter att få slippa alla lögner från myndigheterna, alla dessa påhopp från mobilindustrins lobbyister. Man måste vara mentalt stark för att orka jobba vidare trots allt motstånd. De som är djupt engagerade i denna fråga är mycket starka och uthålliga personer, ingen kommer att ge upp. Sanningen kommer ändå att segra, fast frågan är vilket pris får våra barn betala?

Kritikerna som mobilindustrin har mest problem med, förtalas och förlöjligas och man sprider myter och rykten om dessa personer. Det är en välkänd och ökänd härskarteknik som mobilindustrins lobbyister nyttjar och som återfinns inom Vetenskap- och Folkbildning (VoF), infiltratörer inom Elöverkänsligas Riksförbund och Miljöpartiet främst. Men dessa lobbyister finns över allt i samhället, inom skolväsendet, alla politiska partier, inom sjukvården, inom alla myndigheter, massmedia, Naturskyddsföreningar etc etc. Mobillobbyisterna genomsyra hela samhället. Demokratin har upphört helt. Jag kallar det industridiktatur.

VI ÄR ALLA OLIKA OCH REAGERAR OLIKA                                                

Människor reagerar naturligtvis olika på sin situation som elöverkänslig.  De flesta har fått ungefär samma erfarenhet som jag, men det finns de som råkat än mer illa ut. Och det finns idag relativt många personer som inte orkat leva vidare med denna sjukdomsskada utan tagit livet av sig. De stod inte ut att både vara svårt sjuka, att inte bli trodda, att bli lämnade av nära och kära som inte vill förstå att de var allvarligt sjuka och led svårt. Denna reaktion från omgivningen beror övervägande på Socialstyrelsens ställningstagande. De förneka att folk blir sjuka av artificiell mobilstrålning, vilket mobilindustrin har bestämt. Socialstyrelsen och regeringen bär ansvaret för de elöverkänsligas svåra situation, trots att det är ett erkänt funktionshinder.

Jag vet att svårt amalgamskadade också blivit illa behandlade av sjukvården på grund av Socialstyrelsen. Det specifika med elöverkänslighet är att vi varken har rätt till vårt eget hem eller möjligheter att vara inlagda på lasaretten på grund av den höga strålmiljön där eller att vistas ute i samhället bland folk. Man blir väldigt ensam som elöverkänslig.

gyllenebjörkan

SJUKDOMSVINSTEN                                                                            

Försäkringskassan myntade begreppet ”Sjukdomsvinst”, vilket betydde att vi som blivit bildskärmsskadade gjorde en vinst genom att bli sjuka och därför ville förbli sjuka. Om man vill vara sjuk så finns det sannerligen roligare sjukdomar att välja på.

Eftersom man nu även blev beskylld för att göra en sjukdomsvinst har jag därför räknat ut hur stor vinst jag gjort genom bildskärmsskadan/arbetsmiljöskadan som ledde till ett livslångt funktionshinder.

Vinsten är hitintills  en ekonomisk förlust på  9000 kronor i månaden netto. I summan ingår förlorad lön,  kostnader för handikapp- hjälpmedel och elsanering samt totalt sju flyttar sedan 1991, på grund av min elöverkänslighet.

Alltså drygt 100 000 kronor om året i förlust, netto. En sannerligen dålig affär som ”bidragstagare”, som moderaterna och näringslivet också vill skuldbelägga oss med. 

I beräkningen ingår inte den sociala förlusten, den djupa kränkning av mina mänskliga rättigheter, ständig tortyr av mobilstrålning, alla inskränkningar i ett normalt liv. Det man inte kan räkna i pengar. Det är en sak om man råkat bli sjuk eller skadad för livet det är tillräckligt svårt med det, men elöverkänsliga blir dessutom förlöjligade av samhället, läkare, myndighetspersoner. Sverige och svenskarna har inte mycket att vara stolta över.

BILARNA                                                                                                           

Att hitta en bil som man tål är ett stort problem. Det är oftast äldre bilar som är mer mekaniska utan elhissar etc. Oftast blir  det dyra affärer som för min del. Jag förlorade 27.000 kr på att jag köpte en bil från 2004 som det visade sig, att jag inte tålde. Denna summa ingår inte i den tidigare uträknade sjukdomsvinsten.

Jag kände inte av bilen speciellt mycket när jag körde den, men efterhand blev jag allt sämre och tålde till slut inte min vanliga elmiljö. Jag tvingades sälja bilen efter tre månader med en förlust på 27.000 kr. Elöverkänsliga tål definitivt inte miljöbilar. Alla nya bilar har elektronik som strålar intensivt, dessutom sätter man in både GPS och WiFi i bilarna.  Jag känner personer som blivit elöverkänslig efter att de köpte en miljöbil. De bilar vi alls tål blir snart veteranbilar eller gamla rishögar. Men teknikindustrin har satt agendan för samhällsutvecklingen, utan vårt godkännande. Att folk blir akut sjuka av deras prylar är de inte alls lyhörda för. Och det kommer teknikindustrin att förlora på. Att stå på ett enda ben är en bräcklig konstruktion för ett företag.

Chevan 2

_____________________________________

SVERIGE ÄR ETT SJUKT LAND, IDAG FINNS INGEN FRIHET KVAR                           

Sverige är ett hemskt land att leva i idag. Jag är inte ensam om att tycka det. Mobilindustrins verksamhet är viktigare än folkhälsan till vilket pris som helst tycks det.  Ansvariga uppmanar mobilindustrin, att bryta mot alla lagar som skyddar liv och hälsa. Läkare tycks även de ha köpt konceptet? Jag håller med Johan glans, Sverige är ett jävla land.

Johan glans

Nu när jag skriver min bok under arbetsnamnet ”Mobilstrålningen – Det tysta miljögiftet”  tvingas jag läsa alla dessa lögner våra myndigheter står ansvariga för. Jag känner väl till alla deras lögner men att läsa dem igen är frustrerande. Hade ansvariga tjänstemän på myndigheterna inte känt till orsakssammanhanget ohälsa – mobilstrålning hade de inte behövt ljuga.

LIKGILTIGHETEN ÄR DEN STÖRSTA SYNDEN                                           

Myndigheternas, tjänstemännens och politikernas likgiltighet är frustrerande. De vet ju vad de gör. De vet att de skadar vår unga generation. De vet att många barn, kanske alla barn, som nu tvångsbestrålas från sändare och trådlösa nätverk i skolor, i daghem riskerar att få ett förkortat liv. På grund av utmattning av alla kroppsorgan kommer organen att fungera sämre och därmed leda till sämre hälsa. En del kommer att dö i hjärntumör, hjärtinfarkt och stroke och tidig senil demens eller annan cancer i unga år.

Ansvariga känner till ohälsan, forskningen visar det och verkligheten visar det. Ohälsan ökar dramatiskt hos unga. Jag kan inte bortse ifrån att det är medvetet folkmord. Vi svävar ju inte i samma okunnighet som på 1950-talet. Miljöbalken hade ju en mening när den trädde i kraft 1999. Två år efter uppmanade Socialstyrelsen kommunerna att bryta mot miljöbalken. Jag kan inte låta bli att misstänka att tvångsbestrålningen är ett planerat folkmord. Men i så fall av vem? Denna misstanke får stå för mig, men beakta att vi ofta hör i massmedia att vi är för många på jorden. Misstanken om folkmord är inte obefogad.  

Här är några namn på ansvariga personer (rädda?hotade?onda?)  som jag inte vill glömma bort, men det finns fler som skall kommas ihåg. Ansvariga tjänstemän inom ansvariga myndigheter: Generaldirektör  Lars-Erik Holm SoS, läkare Martin Tondell  SoS,  professor Anders Alhbom Karolinska Institutet, professor Maria Feychting Karolinska Institutet, överläkare Lena Hillert Stockholms läns landsting, Lars Mjönes SSM, Jimmy Erstenberg SSM, Torsten Augustsson SSM.  Mats Holme, Lars-Erik Larsson och Christer Törnevik är ansvariga inom telekomindustrin. Bland politiker är f d statsminister Göran Persson och nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt.  Det finns många fler och framför allt politiker som står ansvariga för denna hänsynslösa exploatering av storskalig spridning av miljöfrämmande elektromagnetisk strålning i vår livsmiljö.

Ansvariga hindrar inte att mobilindustrin ständigt utökar sin verksamhet och höjer strålningen allt mer i vår livsmiljö. Ingen kommer undan. De kräver ej heller försiktighet, trots att verkligheten visar en dramatiskt ökning av ohälsa. Istället ljuger, desinformerar och vilseleder myndigheterna allmänheten för att skydda mobilindustrins verksamhet.IMG Sjuktalen diagram jst5

STRESSRELATERADE HJÄRNSKADOR ÖKAR DRAMATISKT                         

Granskar man forskning och jämför vilken ohälsa folk drabbas av och som ökat dramatiskt  så bekräftar verkligheten forskningsresultaten. Ansvariga kan inte undgå se sammanhanget. Därför står dessa personer också ansvariga för denna ohälsa. OCH JAG UPPREPAR, på grund av långtidseffekter kommer denna typ av artificiell strålning, att förkorta livet på väldigt många människor främst våra unga generation som varit utsatta för denna artificiella strålning redan från fosterlivet.

IMG Rasmus 0ch Filip bsk 2jstmnsk

Vuxna får nu också diagnosen ADHD. Tur att läkarvetenskapen har den slaskdiagnosen att gömma alla elöverkänsliga i. Jag har efter bildskärmsskadan blivit oerhört lättstressad och får hjärnkaos och kan inte fatta vettiga beslut när jag utsätts för strålning från omgivningen. Jag får mycket svårt att koncentrera mig. Dessa ADHD-liknande symtom hade jag inte före bildskärmsskadan. Jag var bland annat en relativt duktig schackspelare, vilket är ett bevis för god koncentrationsförmåga.

ELÖVERKÄNSLIGHET ÄR EN SJUKDOM SOM UPPKOMMIT GENOM STRÅLSKADA                                                                                            

Efter bildskärmsskadan får jag alltså klart och tydligt stressrelaterade ADHD-liknande symtom i högstrålande miljöer som bland annat finns i skolmiljöer, närheten till sändare, mobiltelefoner, DECT-telefoner etc. De flesta elöverkänsliga säger samma sak. 

Trots att elöverkänsliga har lika känsligt och lättstressat nervsystem på grund av nervskadan och får samma symtombild som utbrända och ADHD, men i dåliga elmiljöer, påstår Socialstyrelsen att vi inte är sjuka och har därför inte rätt till sjukförsäkring. Socialstyrelsen påstår också att våra symtom går att bota med s k KBT (kognitiv beteendeterapi). Vår neurologiska skada går alltså att ”hjärntvätta bort” enligt Socialstyrelsen. Kan skador i kroppsfunktionen botas med KBT?

Forskningsstudier visar på samma neurologiska ohälsa i samband med artificiell EMF-strålning  som man ser hos elöverkänsliga, utbrända och de med ADHD-liknande symtombild. Det ökande antalet ADHD-diagnoser är absolut en strålskada i centrala nervsystemet. Samma sak gäller för diagnosen utbrändhet och annan mental/neurologisk ohälsa som också ökat lavinartat. När skall Socialstyrelsen erkänna elöverkänsliga som sjuka?

Men som sagt läkemedelsindustrin blir ju rik på alla strålskadade människor som får symtomdämpande mediciner. Hjärtmedicinerna har också ökat hos unga enligt läkemedelsverket. Hjärtat är även det ett känsligt elektriskt organ som påverkas kraftigt av mobilstrålningen. Både hjärta och hjärna fungerar ju med svaga elektriska impulser (EEG och EKG).

______________________________________

NY TYP AV ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING                                          

Min kunskapsbakgrund som miljöutbildad naturvetare gjorde att jag relativt snabbt insåg att denna nya typ av radiofrekvent artificiell mobilstrålning som började byggas ut under 1990-talet skulle kunna vara skadlig för biologiskt liv.

Varför undrar många?  Jo, mobilindustrins trådlösa kommunikation är en teknisk strålning som är helt miljöfrämmande för allt liv. Den är pulsad och frekvensmodulerad. Denna typ av artificiell strålning kom först under 1990-talet.

Det finne inte en enda människa, inte ett liv som tidigare varit utsatt för så stark och en sådan extremt miljöfrämmande elektromagnetisk strålning som från den digitala sändartekniken som man började bygga ut på 1990.talet. Dessutom placerar man 1000-tals sändare i vår närmiljö. Elöverkänsliga kan registrera att strålningen från sändarna är intensiv och koncentrerad som projektiler i etern. Den sprider sig inte alls som ett brus. Man kan känna när man går ute, främst på landsbygden, hur loberna faller som osynliga intensiva laserstrålar i etern och mellan dessa strålar är strålningen mindre intensiv.

DE SOM BLIR ELÖVERKÄNSLIGA ÄR DET DE SOM ÄR MEST BESTRÅLADE?        

De som sover och vistas länge (arbetsplatsen) i dessa starka strålar från sändarna är troligen de som blir först sjuka. Detta innebär att de som blir sjuka och elöverkänsliga, inte per automatik är mer känsliga än andra utan har blivit mer utsatta för långvarig intensiv strålning. Mina mätningar har visat att ett par som sover i en dubbelsäng är den ena personen mer utsatt för strålning än den som ligger intill. Det var också den personen som blivit mest bestrålad under en längre tid från en sändare 2 km bort , som blev elöverkänslig.

AnnaSara sover jstbsk

Denna kunskap är värd att beakta. Jag är rätt säker på att ingen tål denna intensiva och extremt miljöfrämmande strålning. Vilka som blir elöverkänsliga, eller vilka som dör eller blir sjuka på annat sätt är egentligen ointressant. Denna artificiella strålning tål inget biologiskt liv. Skadorna av långtidseffekter kan bli katastrofala. Våra viktiga pollinerare, bi och humlor, försvinner i stora mängder nu. Förvisso kan man artificiellt sprida bin i jordbruksområden, men förlusten av dessa pollinerare över hela jordklotet kan minska födotillgången för allt liv. Utan humlor och bin finns det alltså stor risk för en kedjereaktioner som vi inte kan förutse konsekvenserna av.

_DSC0052_jst 3

Mobilstrålningen är den största miljökatastrofen som människan skapat. DNA-skador kan genomgående påverka allt biologisk liv vilket det finns befogad risk för. Mer behöver inte sägas. Inte mer än att ICNIRP:s rekommenderade referensvärde skyddar enbart mot termiska effekter under 20 minuter. Referensvärdet skyddar inte mot långtidseffekter eller andra biologiska effekter. Detta känner våra ansvariga myndigheter mycket väl till.


_______________________

Mitt miljöintresse är också min yrkesutbildning men jag har också blivit samhällskritisk till andra hälso- och miljöfarliga aktiviteter som pågår bakom ryggen på oss.

Solveig Silverin

Alla bilder är mina utom bilderna:  Johan Glans, den skjutna vargen, ”huvudet i sanden”, samt frekvensanalysatorn.

Redigera

14 kommentarer till Om

  1. jonnekrampan skriver:

    Mycket bra artikel, känner igen 99% från mitt eget liv med elöverkänslighet.
    Man börjar med att fråga sej hur det är möjligt att det år efter år sägs samma sak: ”intressant, detta får vi forska mer om” utan att det sker ett enda dugg.
    Sedan börjar man leta efter ”felet” och strax där efter kommer lärdomen om vilken ond och stark kraft pengar är och hur allt bara går ut på att tjäna mer oavsett hur många huvuden som kommer att rulla.

    Ja ”sjukdomsvinst” är ju ett passande begrepp för de som gett sej fan på att folk blir sjuka för att gå hemma och dra benen efter sej… vi som drabbats av SSM’s och Socialstyrelsens säkra strålnivåer och påhittade elöverkänslighet vet sanningen och som Du säger så är det svårt att se vinsten med att tvingas att till 99% avsäga sej delaktighet i allt vad samhörighet står för.

    Man önskar verkligen att handläggaren på FK, och alla de andra inblandade i denna fatala diskriminering av elöverkänsliga verkligen tvingades genomlida detta helvete det innebär att under en natt förlora allt och att behöva dra sej undan, fattig, idiotförklarad, emotsagd, utpekad, uppsagd från jobbet, utsparkad från förhållandet (för medias alla kanaler och alla icke drabbade säger ju precis lika dant: elöverkänslighet är ett påhitt) och fysiskt och därmed i förlängningen också psykiskt lemlästad.

    Våra drömmar består ofta i för andra självklara saker som att kunna fira jul och åka på semester som vanliga dödliga.. i mitt fall är det precis 20 år sedan…

    Och en dröm jag går omkring och bär på är att någon från FK ville komma på studiebesök i mitt hem på 10 kvm EMF-isolerad friggebod för att ge mej en lektion i ekvationen sjukdom = vinst och hur denna framräknas.

    Tack för en bra och sanna text Solveig.

    MvH från en elöverkänslig som redan blivit idiotförklarad tillräckligt många ggr. och därmed avstår från att träda fram med namn.

    • Solveig Silverin skriver:

      Tack för din kommentar som bekräftar samma sak som jag och många andra drabbade elöverkänsliga tvingas utstå i denna tid, för att rädda ekonomin och feta vinster för några få aktieägare. Tack

      • Kerstin Wåckner skriver:

        Mycket tänkvärt det du skriver! Känner igen allt det vidriga vi elöverkänsliga utsätts för. Kanske är det dags för en tribunal där våra värsta fiender ställs till svars offentligt. Dessvärre tycks vi elöverkänsliga vara indelade i olika grupper : de som fått hjälp och inte vill kännas vid dom där elöverkänsliga med problem, dom som haft pengar nog att ändå köpa sig en dräglig tillvaro och sen dom drabbade, oftast ensamstående (kvinnor) som trakasserats av sociala myndigheter i rop på överlevnadshjälp. Det som sker är så vidrigt att det är jobbigt att alls skriva om det. Du behövs!

      • Solveig skriver:

        Det är mentalt slitsamt att ta i detta, men situationen för de elöverkänsliga ute i landet måste lyftas fram. Det skall inte ljugas internationellt om hur bra vi har det i Sverige. Stockholmare och de som bor i Uppsalaområdet tycks få hjälp. De som sitter i riksstyrelsen som ber oss andra att hålla tyst, som ber oss att inte vara ute på nätet, vilket är liktydigt att de ber oss att inte skaffa oss egna kunskaper. Jag kan inte tolka det på annat sätt.

  2. Eva Fällström skriver:

    Jag har ingenting att tillägga. Du har beskrivit precis som det är. Jag önskar att det vore fler som kunde gå i krig för att sätta stopp på folkmordet. Men som du skriver; folk är rädda för att få konsekvenser som förlöjligande eller tappa den obefintliga hjälp samhället ger oss.

    • Solveig skriver:

      Ja varför skall man vara tyst? Vi har ju redan förlorat så mycket, livet är ju förstört. Detta att bli hånad och förlöjligad för att man blivit sjuk av strålningen är nog det värsta av allt. Läkarna är värst som nekar de flesta elöverkänsliga hjälp och socialstyrelsen som prickar läkare som försöker hjälpa elöverkänsliga till ett drägligare liv. SoS hänvisar till beprövad vetenskap och erfarenhet ett luddigt begrepp som gäller vid behov när SoS vill sätta åt någon läkare, men gäller inte annars inom medicinen. Men det är bara ett begrepp som används i Sverige har jag förstått.

  3. Kerstin Wåckner skriver:

    Enligt läkareden lovar dom att hålla sig till vetenskap och beprövad erfarenhet OCH att ständigt öka sina kunskaper – men det sista glömde dom bort…

    öka sina kunskaper

    • Solveig skriver:

      Jo, så är det jag upptäckte ju det när jag blev sjuk, de ville inget veta så jag vet inte vad socialstyrelsen menar med ökad kunskap när läkarna inget vill veta eller förbjuds att vilja veta

  4. Kerstin Wåckner skriver:

    Det finns många som är helt i händerna på kommunernas godtycklighet för sin överlevnad och som har goda skäl till att inte våga gå till media. Flera kommuner har använt sig av tvångsintagning av elök då dom blivit för besvärliga.

  5. Axel Gustafsson skriver:

    Bra beskrivning, Solveig! Det är så rätt allt det Du tar fram! Det mest tragiska generellt sett är ju att alla de funktioner i samhället som är till och har till uppgift att hjälpa, stötta drabbade och att skydda oss från dessa skador är just de som mest sviker sin uppgift och faktiskt motarbetar dem de skall ställa upp för. Det gäller många inom sjukvården – det är tufft att vara aktiv som läkare och ställa upp för elöverkänsliga, sådana finns! – och det gäller myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, men också, mest tragiskt, några av de mest dominerande inom Elöverkänsligas Riksförbund. Det är ju verkligen ytterst beklämmande att så är fallet och att inte medlemmarna säger ifrån!

    Men ytterst är det pengar som styr. Allt kan fås för pengar, och den gamla hedervärda inställningen att man som officiell tjänsteman, ämbetsman eller förtroendeman inte ljuger, den finns inte längre. Snarare är det så att de som ljuger medvetet belönas för detta!
    Det positiva är att många vanliga medborgare inser hur det förhåller sig. Ju mer vi tillsammans får fram av fakta ju tydligare blir det och en gång så brister lögnens bubbla och sanningen blir ovedersägligt uppenbar.
    Bra att Du vågar säga ifrån!

    • Solveig skriver:

      Tack Axel!
      Personligen har jag inte mött många läkare som vågar hjälpa elöverkänsliga. Unga läkare skrattar åt de elöverkänsliga har jag märkt och allt fler unga läkare lobbar för mobilindustrin tycks det. Men de får väl lära sig på utbildningen att elöverkänslighet är inbillning. Precis som läkemedelsindustrin påverkar läkarutbildningen så påverkar nu mobilindustrin utbildningen. Men jag vet att pressen på läkare är hård, men de har ju läkarförbundet som borde stötta läkarna i sin läkargärning. Skall inte läkarna följa läkarnas etiska regler, men de kanske inte gäller längre de heller?

      Ja, man måste lyfta fram hur situationen är, det är det enda sättet att få till stånd en diskussion och förhoppningsvis en förändring så småningom. Jag hade själv tyckt det varit skönt att få slippa alla dessa genuint elaka människor som man mött på nätet men också i massmedias papperstidningar. Men näthatet är ju utbrett. En trist utveckling.
      Jag har svårt att tro att det enbart är pengar, även om det betyder nästan allt för vissa politiker.

      Man hade inte behövt inrikta sig på barnen som de gjort, men trådlöst i skolorna och Ipad till riktigt små barn. Det gör mig mycket misstänksam. Jag kan inte bortse ifrån att man tänkt slår flera flugor i en smäll. Man kan ju vaccinera barn med vaccin som inte är tillräckligt undersökt, man kan sätta sändare på skoltak eller placera sändarna intill skolorna. Man kan skriva ut sömnmedel till små barn som inte är prövade på barn och som kan skada hjärnan. Det finns en inriktning på barn som visar en total likgiltighet för deras hälsa och framtid på flera olika sätt. Det är för många faktorer som är extremt negativa för barnens hälsa som pågår mot just barnen. Jag hoppas jag har fel i min misstanke.

      Det är verkligen positivt att allt fler börjat reagera och bli kritiska till den höga strålningen i vår livsmiljö. Trist med FEB, de hade kunnat göra mycket för de elöverkänsliga, men ingenting. De verkar mest sitta där för att förhala tiden så att de strålskadade inte stör mobilindustrin.

  6. Josef Boberg skriver:

    Den trådlösa tekniken-myntet har en förskräckande baksida – och då särskilt för barn och tonåringar – som jag ser det.

    Ingående i sak om vad jag grundar det på HÄR.

    I o f s så kan jag ha fel i det – men det kan jag ej föreställa mig att jag har.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s