Strålsäkerhetsmyndigheten upp till bevis att 10 watt/m2 artificiella mikrovågsstrålning för 3G, 4G, och Wifi är ofarlig

Strålsäkerhetsmyndigheten påstår att det referensvärde 10 watt per kvadratmeter i effekttäthet , för 3G, 4G, WiFi etc, är satt med god marginal och skyddade tidigare  även mot långtidseffekter. Nu är det ändrat till: god marginal till nivåer som ger påvisade direkta hälsoeffekter.

Jag föreslår därför att dessa tjänstemän på SSM, SoS, samt politiker, forskare, läkare Mats Reimer, Per Edman VoF och diverse riskförnekare ställer upp på en provokation i en vecka, där de kontinuerligt utsätter sig själv, sina barn respektive barnbarn för 3G, 4G, Wifi med en effekttäthet av 10 Watt/m2 i en vecka dygnet runt. Upp till bevis av riskförnekarna

Vi och våra barn skall ju tåla denna höga artificiella mikrovågsstrålning och då får de själva stå upp för vad de påstår, eftersom de anser att denna artificiella mikrovågsstrålning är ofarlig och att det inte finns några hälsorisker och att detta höga referensvärde skyddar med god marginal Enligt deras eget påstående kan varken de själva eller deras barn bli påverkade/skadade/ sjuka av att bestrålas i en vecka av referensvärdet som ju som sagt påstås vara satt med god marginal.

Referensvärden

Ett referensvärde är en rekommenderad högsta nivå för exponering från elektromagnetiska fält. Referensvärdet är satt med god marginal till nivåer som ger påvisade direkta hälsoeffekter. Värdet bör inte överskridas på platser där allmänheten vistas.

Olika referensvärden gäller för skilda typer av signaler. Orsaken är dels att radiovågor av olika frekvens har olika inträngningsdjup i människokroppen, dels att resonansfenomen kan uppkomma vid frekvenser runt 100 megahertz, MHz, som gör att en större del av fältet tas upp av kroppen.

Grundläggande begränsningar och referensvärden

Rekommendationerna i det allmänna rådet består av två olika typer av gränser för elektromagnetiska fält: dels grundläggande begränsningar, dels referensvärden. De grundläggande begränsningarna avser elektriska fenomen eller energiabsorption inne i kroppen. Dessa kan vara svåra att mäta direkt. Därför anges referensvärdena i storheter som är enkla att mäta i omgivningen. Referensvärdena säkerställer att de grundläggande begränsningarna inte överskrids. De är alltså tilltagna med marginal.

From: Torsten.Augustsson@ssm.se

Subject: SV: SSM2012-875 Frågor om IARC
Date: Fri, 2 Mar 2012 15:20:56 +0000

Hej Solveig,

Eftersom dina frågor i ärende SSM2012-875 innefattar alla de frågor du tidigare ställt i mailkorrespondens i ärende SSM2012-623 får du detta svar under ärende SSM2012-875. Ärende SSM2012-623 anses avslutat.

Lite allmänt först kring din inledning.

ICNIRP har gjort en samlad bedömning av alla relevanta forskningsstudier och hittat en nivå där säkerställda hälsoeffekter börjar uppträda. Sedan har ICNIRP tagit fram riktlinjer om referensvärden med en relativt stor säkerhetsfaktor. De rekommenderade referensvärdena ligger ca 50 gånger under alla säkerställda hälsoeffekter. Det är termiska effekter som satt nivån eftersom dessa effekter var de första som uppträdde. När det gäller andra möjliga effekter, så kallat icke termiska hälsoeffekter, på nivåer under referensvärdesnivån finns det hittills enbart spekulationer, alltså inga säkerställda hälsorisker, detta trots att forskningen de senaste 15 åren fokuserat på att hitta just sådana hälsorisker.

Nu till dina numrerade frågor.

Svar 1: Vi har stort förtroende för IARC och deras bedömning, vi har också gjort en liknande bedömning av kunskapsläget, se vår rekommendation nedan. IARC kommer under 2012 att tydligt presentera hela det studiematerial som använts i klassningen. Vi har alltså ännu inte det fullständiga beslutsunderlag som IARC använt vid klassningen. Det vi vet (från bland annat pressrelease och The Lancet Oncology,  Juli, 2011, vol 12) är att klassningen huvudsakligen baserats på epidemiologiska studier av personer som använt mobiltelefon och också att det främst handlar om de äldre mobilgenerationerna som generellt gav/ger högre exponering jämfört med moderna mobiltelefoner. Eftersom klassningen baserats på studier av äldre mobiltelefoner blir därför klassningen också i praktiken främst relevant i tillämpningar som ger exponeringsnivåer som liknar användning av denna typ av mobiltelefoner. SSM har sedan länge en försiktighetsrekommendation vid just mobilanvändning: Använd handsfree och håll ut mobilen från kroppen under samtal.

Svar 2: Vi beaktar givetvis långtidseffekter för både barn och vuxna. Det är ju orsaken till försiktighetsrekommendationen, se svar 1. Vi följer forskningen inom området, främst via vårt vetenskapliga råd för EMF-frågor, såväl som via generell sjukdomsstatistik från Socialstyrelsen. När det gäller exempelvis hjärntumörincidensstatistiken finns det hittills i den inget som stöder hypotesen att radiovågor på exponeringsnivåer motsvarande de nivåer som alstras av mobiltelefoner skulle öka risken för hjärntumör. De flesta epidemiologiska studier har inte heller antytt någon ökad risk. Vissa studier har dock indikerat ökad risk och här föreligger också en vetenskaplig diskussion om tolkningen av vissa presenterade resultat. IARC har i detta läge landat i att det inte med tillfredställande säkerhet gått att utesluta ökad cancerrisk, dvs möjligen cancerframkallande. Vi har som jag tidigare sagt gjort en liknande bedömning.

Svar 3: Det finns idag inget vetenskapligt stöd för att barn skulle vara känsligare när det gäller exponering för radiovågor. Barns anatomi är dock annorlunda än vuxnas och därigenom kan barn möjligen exponeras något mera och på ett annat sätt jämfört med vuxna. Detta beaktar vi givetvis vid riskbedömningar. Direkta DNA-skador kan inte orsakas av radiovågor, energiinnehållet är inte tillräckligt stort. Diskussionen om huruvida radiovågor kan påverka risken för cancer handlar därför om andra saker, hittills har dock ingen rimlig förklaringsmodell för detta presenterats. Eftersom det hittills inte heller har gått att hitta påtagligt stöd för hypotesen att radiovågor skulle kunna påverka risken för cancer i epidemiologisk data handlar det alltså om spekulationer och svaga misstankar.

Svar 4: Vi beaktar givetvis alla möjliga påverkansfaktorer. Vi har också funderat på om just pulsmodulering skulle kunna påverka (exempelvis genom att det blir en högre maxeffekt i pulsen jämfört med medeleffekten). Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att detta skulle förändra riskbilden.  Tekniskt producerade radiovågor skiljer sig inte från naturligt alstrade radiovågor. Det som avgör egenskaperna i fält och strålning inom det elektromagnetiska spektrumet är frekvensen. Du ställer ett antal frågor om solen och den elektromagnetiska strålning som solen alstrar. Det som i detta fall är relevant för diskussionen om hälsorisker är att den av solen alstrade effekttätheten på jordytan kan vara hög (ca 1000 W/m2 en klar sommardag i Sverige) och även innehålla relativt mycket högfrekvent optisk strålning, så kallad ultraviolett (UV) strålning. De lägsta frekvenser där det finns säkerställda hälsorisker (under effekttätheter som ger betydande termiska effekter) är UV-frekvenser. Radiovågor som mobiltelefonsystemen alstrar ligger frekvensmässigt mer än 100 000 gånger under UV.

Svar 5: Om detta är en seriös fråga måste du tala om varför du anser denna fråga relevant och hur man ska göra för att jämför kroppens elektriska signaler med strålningen från alla sändare. Effektmässigt går det dock att jämföra: En människa omsätter normalt i vila 50 – 100 W. Den högsta totala effekttäthet vi uppmätt på allmän plats inom det radiofrekventa området är 0,27 W/m2 och om vi antar att en människa har en tvärsnittsarea på ca 1 m2 så kommer detta att ge en exponering på 0,27 W pga av radiovågor fördelat över hela kroppen. Givetvis kan vi utsättas för betydligt högre total exponering om vi befinner oss nära en stark lampa. Exempelvis om du befinner dig ca 2 meter från en lampa som alstrar 60 W som är helt rundstrålande exponeras du för en total effekt på ca 1,2 W (huvudsakligen inom frekvensområdet som omfattar optisk strålning). En del av den effekt som når oss på detta sätt reflekteras dock så den av kroppen absorberade effekten blir lägre, detta gäller både optisk strålning och radiovågor. Observera också att det främst är källor i vår närhet som ger signifikanta bidrag eftersom effekttätheten snabbt går ner med ökande avstånd till källan. En stark radio eller TV-sändare är exempelvis alltid placerad på en hög mast och strålningsloben riktad snett nedåt så avståndet från sändarantennen till den punkt där mitten på strålningsloben når marken blir stort, därför blir effektbidraget från radio och TV-sändare oftast inte högre än effektbidraget från mobilbasstationer.

Svar 6: Radiovågor har vi haft sedan i början av 1900-talet (i USA började radiosändningarna ca 1910 och i Sverige ca 1920). I början var fältnivåerna dock låga eftersom det enbart handlade om ett fåtal radiosändare (vissa av dåtidens radiosändare kunde dock alstra tämligen höga effekter så i närområdet blev fältnivåerna troligen inte helt försumbara). I mitten på 50 talet introducerades analog-TV i Sverige och radiovågsnivån gick generellt upp signifikant i samhället. Det är också radiovågor av samma natur som dagens mobilbasstationer och mobiltelefoner alstrar, dock inom lite andra frekvensband. Du frågar om digital mobilstrålning, denna fråga måste bygga på ett missförstånd. Den digitala transmissionstekniken i mobiltelefonsystemen såväl som i dagens TV-system sitter i sändar- och mottagar-elektroniken. Sändarna alstrar fortfarande konventionella radiovågor. Om något annat inom detta frekvensområde hade alstrats skulle det inte längre ha tillhört det elektromagnetiska spektrumet och inte heller utbrett sig som radiovågor, alltså inte användbart på detta sätt. Alltså, radiosändarna för cirka hundra år sedan och TV-sändarna för ca 55 år sedan alstrade radiovågor av samma natur som dagens mobiltelefonsystem. De nya mobiltelefonsystemen liksom den nya generationen TV-sändare använder dock en digital elektronik som gör att mycket mera information kan sändas med bättre kvalitet utan att radiovågseffekten behöver höjas. Det som är relativt nytt är att vi börjat använda mobiltelefoner och på så sätt fått en radiovågsantenn väldigt nära våra hjärnor. Detta gjordes inte i någon större omfattning före 1990. Det är också endast vid bruk av egen mobiltelefon som det finns en vetenskapligt grundad misstanke om hälsorisk. Misstanken blir dock allt svagare i takt med att nya studier presenteras utan att risker kan säkerställas samtidigt som hjärntumörstatistiken inte heller ger stöd för att risknivån generellt ökat i samhället trots massivt ökande mobilanvändning.

Vänliga hälsningar

Torsten Augustsson

 

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s